Sverige var först ut med kvinnlig rösträtt på nationell nivå redan under frihetstiden 1718-1772, men detta gällde bara en begränsad period och det rörde sig om en villkorad rösträtt för både kvinnor och män.

Nya Zeeland anses vara den första självständiga nation som införde kvinnlig rösträtt 1893, följt av Australien 1902 (som däremot inte gav sin aboriginska befolkning rösträtt förrän 1962!).

Finland var först ut i Norden med allmän rösträtt för både kvinnor och män redan 1906. Å andra sidan var Finland då ännu inte en egen stat utan ett ryskt storfurstendöme.

Norge följde efter 1913, och Danmark med Island, som då tillhörde Danmark, 1915.

I Österrike kom den kvinnliga rösträtten 1907.

I Tyskland och i Nederländerna kunde kvinnor rösta för första gången 1919, och i USA fick kvinnor rösta i presidentvalet första gången 1920 (medan svarta kvinnor och män i vissa delstater fick vänta ända till 1965…!).

I Sverige, som annars ofta varit i framkant jämställdhetsmässigt, skulle det dröja till 1921 innan den kvinnliga rösträtten vann laga kraft.

I Italien var förvånande nog fascistpartiet med och drev på frågan om kvinnlig rösträtt, och ett första förslag vann laga kraft 1925.

Storbritannien fick kvinnlig rösträtt 1928.

I Frankrike dröjde den kvinnliga rösträtten till 1944, och full kvinnlig rösträtt fick Italien först 1946, sedan republiken utropats.

I Schweiz började kvinnlig rösträtt i vissa kantoner införas så sent som 1959, och det dröjde ända till 1990 (!) förrän alla schweiziska kantoner var med i beslutet. I den sista motsträviga kantonen, Appenzell Innerrhodens Landsgemeinde, räckte inte folkomröstningsresultatet till, utan beslutet fick tas i domstol…

Sist i Europa med nationell kvinnlig rösträtt var lilla Lichtenstein, 1984.

I Sverige var kvinnornas väg till rösträtt minst lika lång som i resten av världen. Det gick framåt med små, men betydelsefulla, myrsteg.

Debatten om kvinnans myndighet hade pågått sedan 1809, men inte förrän 1858 beslutar riksdagen att en ogift kvinna kan bli myndig om hon anmäler det till domstolen. Med en liten twist dock: Hon måste ha sin målsmans godkännande.

1864 förlorar männen sin rätt att slå sina fruar.

1873 får kvinnor rätt att studera på universitet. De får ta akademisk examen men är ännu utestängda från att ta teologisk eller högre juridisk examen.

Samma år bildas också Föreningen för gift kvinnas äganderätt, Sveriges första kvinnoförening. Föreningen bidrar till 1874 års lag om gifta kvinnors rätt till sin egen arbetsinkomst.

1884 startas Fredrika Brener-förbundet som vill påverka samhället att ge kvinnor fler möjligheter till utbildning, egen försörjning och samhällsinflytande.

1895 går de båda föreningar ihop och blir en betydande faktor i arbetet för kvinnlig rösträtt.

1919 röstas slutligen den kvinnliga rösträtten fram efter hela 12 års utredning, efter att bl a föreningen LKPR stått för påtryckningar.