Även under tidigt 1800-tal fanns det kvinnor med starka åsikter, som till exempel systrarna Brontë. De ville att kvinnor och män skulle få bekräfta sin sexualitet på ett jämlikt sätt, och kvinnan fick gärna ta första steget. Kärleken skulle också vara jämlik och kvinnan skulle få ha ett intellektuellt och stimulerande utbyte med en man. Systrarnas synsätt och tankar var långt före sin tid, och kanske de också var bland de första som vågade uttrycka feministiska åsikter.
Syskonen Brontë
Det fanns tre systrar Brontë Charlotte, Emily och Anne. De föddes i norra England, närmare bestämt i västra Yorkshire. Från början var de sex syskon, men två systrar dog redan när de var tio och elva år gamla i turberuklos. En broder, Patrick Branwell Brontë fanns också, och alla syskonen hade rik fantasi och skrev gärna berättelser tillsammans. Systrarna gav även ut en gemensam diktsamling innan de började skriva på egna romaner. Charlotte var dock flitigast och hennes mest kända roman är ”Jane Eyre” gavs ut 1847. Charlotte Brontë skrev romanen under pseudonym – Currer Bell och den blev direkt en stor succé. I Sverige översattes romanen och kom ut 1850.
Romanen har blivit en klassiker inom brittisk litteratur och den beskriver hur uppväxten blev för föräldralös prästdotter. I romanens handling känner läsaren av hur huvudkaraktären vill skapa sig ett självständigt liv, något som inte ses med blida ögon av samhället. Det finns tydliga drag av gotisk fiktion, men romanen är på väg till realismens tidiga epok.
Svindlande höjder
Skriven av Emily Brontë 1847 men under pseudonymen, Ellis Bell. De kvinnliga huvudkaraktären är Catherine Earnshaw, som är Heathcliffs fostersyster. Hon är frisinnad, lite bortskämd och även högfärdig. Både Catherine och Heathcliff älskar varandra men hon tycker inte att han är fin nog för att ingå ett äktenskap med. Hon gifter sig istället med grannen, Edgar Linton, som är en barndomsvän precis som Heathcliff. Även Emilys roman handlar om en stark kvinna som vet vad hon vill, och att bete på sådant sätt som hon gjorde var absolut inte vanligt under mitten av 1800-talet, då kvinnorna egentligen inte hade något att säga till om.
Erica Jong
På tidigt 1970-tal revolutionerade Erica Jong med sin roman ”Rädd att flyga”, där handlingen speglar den kvinnliga sexualiteten. En kvinna som skrrev vitt och brett helt öppet om sex kunde det vara bra? Nu läste var och varannan kvinna romanen och var som uppslukade av den. Det vore väldigt intressant att göra en lånekalkyl över det antal utlånade böcker från biblioteken under det året som boken kom ut i Sverige. Läsande kvinnor syntes på tunnelbanan till och från jobbet, ute på en parkbänk eller någon annanstans där de kunde sätta sig ned för att läsa. Undrar om det under en och samma period var många kvinnor som läste samma bok? Romanen kom att i många kretsar räknas som en feministisk bibel. Det är från denna roman som uttrycket ”det knapplösa knullet” kommer ifrån. Om den läses i dag kanske den inte alls väcker så mycket uppseende som i början på 1970-talet.
