Nu går vi återigen mot Nobelpristider. I början och mitten av oktober varje år meddelas vilka personer eller organisationer som har tilldelats årets Nobelpriser. På Nobeldagen 10 december delas de ärofulla prisen, bestående av diplom, medalj och en stor summa pengar, ut i Stockholm och Oslo.
Prisen tilldelas de som på ett betydande sätt har fört vetenskaperna fysik, kemi, ekonomi samt medicin och fysiologi framåt. Litteraturpriset delas ut till den som har skapat ett framstående litterärt verk och fredspriset uppmärksammar den som främjat freden.
Av de personer som hittills har tilldelats Nobelpriset är 856 män och 52 kvinnor, man kan hävda, med stöd av dessa siffror, att man har en långt större chans att bli Nobelpristagare om man föddes till man.
Marie Curie
Kanske slog sig Kungliga Vetenskapsakademien till ro, eller åtminstone för bröstet, efter att Marie Curie som första kvinna fick Nobelpris 1903. Detta var ju dock bara tredje gången som priserna delades ut. Akademien hade dock inte för avsikt att belöna Marie Curie, utan hade på sedvanligt grabbmanér förbisett hennes insatser för upptäckten av radioaktivitet.
En dåtida visselblåsare, i form av akademiledamoten Gösta Mittag-Leffler, uppmärksammade dock Pierre Curie om akademiens planer. Efter att Pierre Curie protesterade, eftersom det var främst hans hustru Marie som stod för deras gemensamma upptäckter, lät akademien storsint de båda makarna dela på Pierres pris. Så istället för att makarna Curie erhöll 66 % av prissumman fick de 50 %, vilket ju Pierre redan hade tilldelats.
Som tack för Vetenskapsakademiens trångsynthet åkte inte makarna Curie till prisceremonin i Stockholm. De framhöll att de inte kunde lämna sitt arbete med att leda forskningen vid sitt laboratorium. På den tiden fanns inte bolag som erbjuder interim chefer och konsulter så akademien kunde inte protestera mot makarna Curies protest.
Litteraturpriset
Trots den mycket iögonfallande ojämna fördelningen av de naturvetenskapliga prisen mellan män och kvinnor kanske någon vill försvara Vetenskapsakademien med att de flesta naturvetenskapliga forskarna är män. Det är förvisso sant, och var så i ännu högre grad under Nobelprisets första 50-60 år.
Då tittar vi på könsfördelningen bland de som Svenska Akademien har tilldelat Nobelpriset i litteratur. Där borde väl könsfördelningen i det närmaste ligga på 50 % för vardera könet, eller till och med ha en viss övervikt kvinnliga pristagare med tanke på att fler kvinnor än män läser och skriver skönlitteratur.
Av de hittills 114 utdelade Nobelprisen i litteratur har fjorton (14), gått till kvinnor. Vi tror gärna att andelen kvinnliga pristagare är högre eftersom många av de premierade kvinnorna har tilldelats sitt pris under de senare åren. Svenska Akademien har förvisso lyckats dubbelt så bra jämfört med Vetenskapsakademin, 12 % kvinnliga litteraturpristagare mot knappt 6 % kvinnliga vetenskapliga pristagare.
Framtiden
Hur ska dessa uppenbara orättvisor rättas till? Ska akademierna tvingas till varannan damernas? Prisutdelarna har åtminstone börjat fundera över dessa frågor. Inom litteraturpriset finns det absolut inget som motsäger principen ”varannan damernas”. Inom de vetenskapliga priskategorierna kan det dock vara problematiskt, trots att det finns tusentals kvalificerade kvinnliga forskare. Priset ska gå till den främsta upptäckten, och i de flesta forskargrupper är tyvärr fortfarande kvinnorna i minoritet.
